I takt med isar som smälter, hav som stiger och vintrar som i delar av världen verkar vara ett minne blott, vill allt fler företag klimatkompensera. Men hur går det till och vad ska man tänka på?
I takt med att resultaten av vårt vidlyftiga resursutnyttjande blir allt mer påtagliga, ökar viljan bland såväl privatpersoner som företag att minska sitt ekologiska fotavtryck.
Att klimatkompensera är en möjlighet, där den som medverkar till utsläpp kompenserar för det genom att investera i åtgärder som fångar upp motsvarande mängd koldioxid utanför den egna verksamheten. Klimatkompensation handlar alltså om att klimatnyttan nås utanför företagets egna gränser, och inte om det miljöarbete som görs inom företaget självt.
– Klimatkompensation handlar om att kompensera för de utsläpp man inte lyckas komma ifrån. Det är ett arbete man bedriver parallellt med åtgärder för att minska de egna utsläppen, säger Charlotta Szczepanowski, Generalsekreterare på Vi-skogen, en icke-vinstdrivande organisation som arbetar för att bekämpa fattigdom och klimatförändringar.
Investeringarna inom klimatkompensation kan handla om trädplantering och hållbara jordbruksmetoder som, utöver att binda kol i mark och träd, bidrar till minskad fattigdom och ökad biologisk mångfald.
Andra klimatkompensationsprojekt kan verka för utveckling av förnybar energi, som solenergi.
De projekt som idag erbjuds verkar ofta för hållbarhet på flera olika plan: Social, miljömässig och ekonomisk och kopplar ofta också till FN:s 17 globala mål. Ett trädplanteringsprojekt kan exempelvis verka både för att binda koldioxid och minska erosionsrisken, samtidigt som det ökar den biologiska mångfalden och bidrar till lokala ekonomin och skapar nya jobb. Vi-skogen lägger exempelvis lika stort fokus på miljö som minskad fattigdom i sina projekt.
– Det handlar om att bidra till att hjälpa bönder att lyfta sig ur fattigdom, få större skördar, och skapa större motståndskraft och anpassning till klimatförändringar, säger Jenny Wickström.
Klimatkompensationsbranschen är långt ifrån fri från kritik och har bland annat beskrivits som ett sätt för rika länder och företag att köpa sig fria från dåligt samvete, samt att insynen är för dålig för att klargöra att verkliga resultat faktiskt uppnås och att inte pengarna försvinner till mellanhänder. Därtill har det förekommit exempel på förödande sidoeffekter, som att människor drivits på flykt för att ge plats för planteringar.
Jenny Wickström tycker att det finns en större medvetenhet bland företag idag om att det inte handlar om att köpa sig fri, utan om allas ansvar för en kritisk global situation. Sen behöver man säkerställa att den aktör man anlitar är seriös och levererar.
– Välj projekt som är verifierade under en oberoende standard och kontrollerade av en tredje part så att du säkert vet att utsläppsminskning sker, att resultaten är mätbara och spårbara, och ger permanent nytta, säger Jenny Wickström.
Flera erkända certifieringsmetoder finns, till de vanligaste hör Gold Standard Foundation,, Verified Carbon Standard och Plan Vivo.
Analysera vad som driver era utsläpp och gör förändringar i verksamheten så att era utsläpp blir så små som det går
Klimatkompensera för de utsläpp ni inte kan undvika och välj projekt som passar er profil eller värderingar
Välj en investering som håller vad den lovar, där utsläppsminskningen är långsiktig och där resultaten är mätbara och spårbara
Välj ett projekt som ger additionalitet, det vill säga som annars inte skulle ha genomförts
Säkerställ att projektet inte leder till negativa sidoeffekter, till exempel att människor tvingas lämna sin mark för att ge plats för planteringar
Kontrollera om positiva sidoeffekter tas tillvara. Det kan handla om exempelvis högre grad av självförsörjning, mer skyddad natur, gynnande av lokala näringslivet eller ökad tillgång till förnybar energi för låginkomsttagare
Kontrollera hur stor del av pengarna som går till själva klimatkompensationsprojektet, och hur mycket som försvinner till mellanhänder